en ynka blogg...

Jag tittade pa Zorro-bilden i bloggi och insag att jag saknar mina katter sjukt mycket. Mina sotnosar, alsklingar, sangvarmare. Dock har jag hittat viss kompensation har i Bristol. Nar jag kom hem fran pubbi en dag hade namligen nagon slappt in en spinkig kisse i var flat. Jag hade spanat in kissen nagra dagar tidigare och forsokt fa den att alska mig och efter nagra ol (som jag druckit alltsa, inte katten..vad jag vet atminstone) var det latt att lura med sig den till mitt rum. Forsokte mata den med lite croissant men den tackade nej, vanligt men bestamt. Sen krop spink-katten upp i sangen och sov med mig hela natten. Igar nar jag kom hem fran Roo Bar kom den springande och motte mig i tradgarden och vi spenderade aterigen en underbar natt tillsammans. Denna gang smet dock sotnosen framat morgonkvisten, kanske fick den angest eller annat skumt. One-night-stands kan vara sa markliga. Fast det var ju ett Two-night s-stand. Vid narmare eftertanke sa ar ju faktiskt two-nights-stands annu markligare. Trots allt var hon eller han ett sant riktigt gott sangsallskap. Jag hoppas ej jag blir utslangd for att jag smugglar upp husdjur pa rummet. Jag har ju kattabstinens ju.

(hemmamatch)

I kvall har jag varit pa en ynka grillfest med spanish people. Fast korvarna vi at var goda. Jag vagade bara dricka en ynka ol for jag ville inte bli kissnodig. Spanish people drack cola. Jag valjer latt koreanerna framfor spanjorerna, de ar sa mkt odmjukare. Tyvarr har jag bara ynka minderariga (nastan) spanjorer eller liknande i min class. Och en extremt white trashig hollandsbrud, hon ar nog det white trashigaste jag sett. Min tjeck-van har akt hem och lamnat mig ensam med alla dessa smabarn. Morr.

Manniskor ar hemskt intressanta. Och kuturella olikheter ar hemskt intressant det med. Fast ofta ogillar jag manniskor och tycker att min kultur ar den basta pa alla satt och vis. Jag ar sa narrow-minded. Nu ska jag ut i tradgarden och ragga upp katten. Det narmaste ett hangel jag kan komma har i denna stad. Hoho.