rapport från london!
nu är vi till vår ganska stora besvikelse tillbaka från london. london är en sådan riktigt bra stad!
folk är artiga och hjälpsamma och kommer fram och undrar om vi behöver hjälp när vi står med våra kartor och ser förvirrade ut. trots typ två subway-felåkningar per dag samt avstigning av buss i skum gränd så har vi klarat oss fint.
shoppingen är (såklart) outstanding. vi har sprungit runt i second handaffärer i hela london. otroligt välsorterat och ca en miljon gånger bättra än sverige. absolute vintage är den bästa second handaffären jag satt min fot i. ever. hur mycket snyggt som helst!
det bodde en söt katt i mösslådan på beyond retro. den måste helga givetvis klappa.
utöver shopping och förvirrat omkringirrande så har vi varit på världens snyggaste indieklubb. KOKO i vårt "hemkvarter" camden. den var i flera våningar med balkonger runt ett stort dansgolv i mitten. och allt var målat i rött och guld. supersnyggt! och dom spelade broder daniel på övervåningen! inträdet var dock rätt dyrt. och ölen var hutlöst dyr. fast när vi stod i kön så blev ingen mindre än pete doherty + crew insläppta bakvägen ca en halvmeter från oss! han hade svart rock, svart hatt och var smal. och faktiskt kortare än jag trodde. en illusion fattigare. men han verkade ej vara hög iaf. det är positivt. vi gick och fantiserade om vilka celebs vi skulle kunan tänkas se i london men att få se pete doherty på en halvmeters håll var överkurs.. coolt!
innan KOKO: jag plus nyhandlad tröjklänningssak i det kombinerade toalett/duschrummet. som ej gick att låsa.
vi hann även med ett besök på tate modern, gick en walk längs med themsen (på inrådan från en snäll tunnelbaneanställd), traskade omkring på camden market, tog en snabb runda i covent garden (tillsammans med ca tre miljoner turister), gick upp och ner längs brick lane x antal gånger, sprang runt inne på top shop ca fyra timmar och lyckades på något sätt alltid återvända till liverpool street mellan varven. totalt omysigt. bara en massa arbetsplatser för kostymmänniskor, dock var väldigt många av kostymkillarna snygga så vi överlevde. london har generellt snygga killar. vem hade kunnat tro det!
jag i nyshoppad kofta kläder knatar runt på brick lane.
helga på tate modern. vi orkade inte kör för rutschkanorna, fast dom såg very roliga ut..
..saker som london saknar är dock papperskorgar och bänkar. vi sprang runt med våra salladslådor i typ en halvtimme innan vi hittade någonstans att slänga dom. och för att få någonstans att sitta och vila våra onda tassar fick vi bege oss ner till tunnelbanan och sitta på de bänkliknande sakerna som fanns på perrongerna där nere.
stället vi bodde på var skabbo. vi delade rum med fyra killar. iofs vara alla trevliga utom en skum irländare med hårig rygg. som tydligen inte var främmande att ta med sin flickvän till rummet och ha en vild omgång sex medan stackaren som hade översängen låg där. hade han försökt med ngt sådan medan vi bodde i samma rum så hade vi behövt slå honom.. eller i varje fall sagt till honom på skarpen.
helga sitter i vårt osmakfullt målade rum och funderar över bästa vägen till american apparel.
buhu. vill tillbaka till london! kanske inte direkt till det specifika hostel vi bodde på men camden överlag var trevligt. shoppingen bäst, både seconf hand och vanliga affärer. människorna sympatiska (var dock lite jobbigt när de skulla vara trevliga och småprata när man handlade å man inte fattade vad de sa, trots typ tre upprepningar..) och till min stora glädje såg vi knappt några uteliggare. jag blir alltid så deprimerad och känner ett behov av att köpa "the big issue" av alla som försöker sälja den till en, men nu var det mycket färre än tex i stockholm vad jag såg. slapp ligga sömnlös och vara deprimerad. tack för det.
jag på stansted airports bekväma golv i väntan på vårt plan. rel pigg trots den ohemult tidiga tiden samt bristen på decent kost.
pheew. en liten (hmm. ok, rätt lång) sammanfattning av london. lovely stad that!
ia
låt: babyshambles - fuck forever
..å deras very sångare har vi minnsann sett på sådant riktigt nära håll..
folk är artiga och hjälpsamma och kommer fram och undrar om vi behöver hjälp när vi står med våra kartor och ser förvirrade ut. trots typ två subway-felåkningar per dag samt avstigning av buss i skum gränd så har vi klarat oss fint.
shoppingen är (såklart) outstanding. vi har sprungit runt i second handaffärer i hela london. otroligt välsorterat och ca en miljon gånger bättra än sverige. absolute vintage är den bästa second handaffären jag satt min fot i. ever. hur mycket snyggt som helst!
det bodde en söt katt i mösslådan på beyond retro. den måste helga givetvis klappa.
utöver shopping och förvirrat omkringirrande så har vi varit på världens snyggaste indieklubb. KOKO i vårt "hemkvarter" camden. den var i flera våningar med balkonger runt ett stort dansgolv i mitten. och allt var målat i rött och guld. supersnyggt! och dom spelade broder daniel på övervåningen! inträdet var dock rätt dyrt. och ölen var hutlöst dyr. fast när vi stod i kön så blev ingen mindre än pete doherty + crew insläppta bakvägen ca en halvmeter från oss! han hade svart rock, svart hatt och var smal. och faktiskt kortare än jag trodde. en illusion fattigare. men han verkade ej vara hög iaf. det är positivt. vi gick och fantiserade om vilka celebs vi skulle kunan tänkas se i london men att få se pete doherty på en halvmeters håll var överkurs.. coolt!
innan KOKO: jag plus nyhandlad tröjklänningssak i det kombinerade toalett/duschrummet. som ej gick att låsa.
vi hann även med ett besök på tate modern, gick en walk längs med themsen (på inrådan från en snäll tunnelbaneanställd), traskade omkring på camden market, tog en snabb runda i covent garden (tillsammans med ca tre miljoner turister), gick upp och ner längs brick lane x antal gånger, sprang runt inne på top shop ca fyra timmar och lyckades på något sätt alltid återvända till liverpool street mellan varven. totalt omysigt. bara en massa arbetsplatser för kostymmänniskor, dock var väldigt många av kostymkillarna snygga så vi överlevde. london har generellt snygga killar. vem hade kunnat tro det!
jag i nyshoppad kofta kläder knatar runt på brick lane.
helga på tate modern. vi orkade inte kör för rutschkanorna, fast dom såg very roliga ut..
..saker som london saknar är dock papperskorgar och bänkar. vi sprang runt med våra salladslådor i typ en halvtimme innan vi hittade någonstans att slänga dom. och för att få någonstans att sitta och vila våra onda tassar fick vi bege oss ner till tunnelbanan och sitta på de bänkliknande sakerna som fanns på perrongerna där nere.
stället vi bodde på var skabbo. vi delade rum med fyra killar. iofs vara alla trevliga utom en skum irländare med hårig rygg. som tydligen inte var främmande att ta med sin flickvän till rummet och ha en vild omgång sex medan stackaren som hade översängen låg där. hade han försökt med ngt sådan medan vi bodde i samma rum så hade vi behövt slå honom.. eller i varje fall sagt till honom på skarpen.
helga sitter i vårt osmakfullt målade rum och funderar över bästa vägen till american apparel.
buhu. vill tillbaka till london! kanske inte direkt till det specifika hostel vi bodde på men camden överlag var trevligt. shoppingen bäst, både seconf hand och vanliga affärer. människorna sympatiska (var dock lite jobbigt när de skulla vara trevliga och småprata när man handlade å man inte fattade vad de sa, trots typ tre upprepningar..) och till min stora glädje såg vi knappt några uteliggare. jag blir alltid så deprimerad och känner ett behov av att köpa "the big issue" av alla som försöker sälja den till en, men nu var det mycket färre än tex i stockholm vad jag såg. slapp ligga sömnlös och vara deprimerad. tack för det.
jag på stansted airports bekväma golv i väntan på vårt plan. rel pigg trots den ohemult tidiga tiden samt bristen på decent kost.
pheew. en liten (hmm. ok, rätt lång) sammanfattning av london. lovely stad that!
ia
låt: babyshambles - fuck forever
..å deras very sångare har vi minnsann sett på sådant riktigt nära håll..
Kommentarer
Postat av: Helga
Utmärkt rapport! Jag har ingen lust att vara hemma, det regnar ju mer här än det gjorde i London. Ynk!
Trackback