en ynka blogg...

ujuj. nu är det snart dags att bege sig till sandvikens sjukhus för fem veckors runtspringande på deras smärtenhet. spännande..fast  jag känner att den ynka lilla smärtfysiologin jag har läst inte riktigt räcker för patienterna där. undrar om det är meningen att jag ska kunna bota dem? det kommer vara väldigt mycket fibromyalgipatienter misstänker jag.. vilket man får lära sig att leva med. grejer är mer att lära sig leva med det på bästa sätt och hantera smärtan och försöka lindra symtomen så man kan ha ett schysst liv ändå. å där kommer sjukgymnaststudenten ia in i bilden å ska styra upp detta. det blir nog väldigt intressant..





känner mig alltid som världens vimsigaste person när jag ska ut i kliniken men på något sätt har jag fått ihop det hittills. blir dock fortfarande lika glatt överraskad varje gång patienterna blir bra tack vare min behandling.
min handledare i primärvården sa att jag är ganska förvirrad av mig privat men bra att dölja det för patienterna. det var ju bra att höra.. hmm.. tror jag?


hoppas jag får springa runt i sjukhuskläder. jag trivs i sjukhuskläder. å man slipper fundera på vad man ska ha på sig på morgonen. man kan bege till jobbet i hur luffiga kläder som helst. de hade inte funkat om jag.. låt oss säga hade blivit jurist. då hade jag blivit undanstoppad i ngn skrubb där ingen kunde se mig.
                    
dessa scrubs kanske? fancy. fast jag skulle förmodligen orsaka epileptiska anfall hos patienterna. eller så skulle alla blir helt skrämda och upprörda och det vore ju inte heller så bra eftersom jag idag lärt mig att sympatikuspåslag stimulerar smärtnerverna. not så bra..

/ia

låt: jonathan richman - hospital