en ynka blogg...

igår kollade jag i vanlig ordning på kvällens omgång house (kollar på TV en timme i veckan och det är på tisdagar mellan klockan nio och tio då jag slaviskt följer en cynisk karl med käpp och toppmoderna sneakers..) som för övrigt inte alls var säsongsavslutning.
ikväll satt jag mestadels och var dyster respektive arg. dyster för att house hade känslor och arg för att objektet för hans känslor var DUM!

ingen som helst sympati för henne från denna bloggen iaf.. sjukt taskigt att vara sådär brutalärlig och säga till stackars "gregg", som han nu kallades, att han var mannen i hennes liv men att hon inte stod ut med honom och därför behöll sin studievägledare. för att riktigt späde på det hela måste hon ge honom en förförisk kyss på kinden som slutkläm också. ja nu blir det säkert SÅ mycket lättare för honom att rycka upp sig och gå vidare.. för att spä på det hela ytterligare så måste hon dessutom tacka ja till en tjänst på sjukhuset och således befinna sig framför näsan på "gregg" varenda dag. morr.


dumma stacy och trånande house.

okej. jag är ganska enkelriktad i mitt resonemang här. har bestämt mig för att hon är ond och house är.. eh.. house. hon är sökert en sådan riktigt underbar människa å vi kommer alla bli överlyckliga över att ha henne i serien.. cameron trånar efter house som trånar efter stacy som.. öh.. är dum. det bäste vore om stacy började spana in cameron. DÅ skulle hennes medverkan i serien åtminstone bli rolig..

nu ska jag springa och släppa in min vän hedvig som ska bortamatcha här..

over and out.

ia

låt: the decemberists - the crane wife