en ynka blogg...

Jag vaknar nån gång runt halv sju av att Johans mobilalarm (nej förlåt, iphonealarm) drar igång, somnar om lite halvt (det gör jag aaldrig om det är mitt alarm som ringer först men när det inte är mitt alarm så går det bra..) och går förhoppningsvis upp när personen bredvid mig går upp för att duscha (om inte så tar det högst 10 minuter innan mitt alarm går igång).

Jag hoppar också i första bästa klädesplagg om jag inte duschar först (vilket jag gör ca varannan morgon), behöver inte se så fancy ut när jag mest ska sitta hemma och pilla med uppsatsjobbandet förutom på torsdagar då jag åker in till storstaden och försöker klä mig helt och rent (eller nej, förresten, dagens jeans är trasiga så det stämmer inte heller). Därefter äter jag lite frukostkost och dricker också en kopp berlin-te (det är jättegott om det får dra en stund, då smakar det som caramel-teet från fågelsången).

Sen öppnar jag uppsatsmailen, svarar på ev mail (som oftast handlar om problem med att logga in eller andra dataproblem som jag egentligen inte kan någonting om), öppnar alla mina nödvändiga filer/listor för att kunna bocka av folk jag ringt, folk som skickat in formulär etc. Därefter börjar jag ringa runt till folk som är svåra att få tag på och när jag inte lyckas med det så matar jag in data. När man matar in data kan man åtminstone lyssna på musik samtidigt, det gör det hela lite lättare.

Ungefär klockan tio tar jag en liten rast och äter nånting, till exempel keso med frysta bär..mums! Sen fortsätter jag med samma arbetsuppgifter som ovan (det är typ det enda jag hållt på med de senaste veckorna och kommer att fortsätta med ett tag till som det ser ut...). Jag kan även få lite ångest över att jag får in alldeles för lite data, att det inte kommer bli någon uppsats, att jag aldrig kommer kunna ta examen osv. Samt den ständiga frågan: när är det egentligen man ska hinna skriva uppsatsen? Allt jag gör nu tar ju hur lång tid som helst men syns ingenstans sen, det får mig att känna som om jag slavar utan något resultat..

Vid ca klockan tolv tar jag lunch med lunchpromenad. Oftast börjar jag med att gå en sväng, till exempel över Spikön (en jättebra promenadslinga där man får se både vatten och söta pensionärer på bänkar..) och sen besöker jag ICA för att inhandla något ätbart. Nere på stan i Trollhättan vid lunchtid är det bara pensionärer, funktionshindrade med personliga assistenter, alkoholister och mammor med barnvagnar - och så jag.

När jag sätter igång och jobba igen efter promenad och lunch är klockan oftast halv två typ. Då fortsätter jag enligt ovan. Sen håller jag på med diverse minipauser (som blir fler och fler...) tills jag inte orkar mer, oftast vid 16-tiden. Om jag är hurtig så tränar jag då, det har hänt några få gånger men ska hända igen. På torsdagar är uppsatsarbetsdagen kortare för då åker jag till Göteborg nån gång efter lunch för att gå på kvällskurs. Om det blir som förra veckan så innebär det att jag tar ett tåg typ vid tre, somnar på tåget när jag slagit upp neuropsykologiböckerna och sen vaknar upp och känner mig död när jag är framme.

Japp, så himla spännande är mitt liv just nu = inte alls spännande.

Nu är det lunchdags!

Helga