bret easton ellis - glamorama
Nu har jag äntligen läst ut Glamorama som jag påbörjade under englandstrippen. Den lästes på sitt originalspråk, något jag tydligen ska vara tacksam för efter att ha läst denna recension. Men nu ska jag alltså säga något om vad jag tyckte om innehållet och inte översättningen då jag sluppit (?) den. Jag tyckte att handlingen var ganska svår och rörig, folk konspirerade hit och dit och man visste inte riktigt vad som var verklighet och vad som inte var det. Men det kanske hör till. Mycket namedropping (i princip alla amerikanska + några brittiska A-list-kändisar från 1998 då den skrevs fanns med någonstans), den "perfekta" model/actor-världen beskrivs, en extremt ytlig och känslokall huvudperson, mycket detaljerade sex-och våldsbeskrivningar (hade nog känts ännu mer pinsamt att läsa de kapitellånga samlagsscenerna på svenska), märkliga mord och konspirationer, med mera med mera. Inte riktigt min typ av bok. Fast ändå var den rätt så bra. Språket och beskrivningen av ett sjukt ytligt och helt annorlunda liv. Måste erkänna att jag skumläste den lite i mitten, men de sista kapitlena blev plötsligt väldigt spännande.
Hmm. Nu är bara frågan om jag ska fortsätta med "På drift" som jag påbörjade innan (massa spontana människor) eller satsa på något lite enklare, typ chic lit. Det blir nog det sistnämnda skulle jag tro. Jag är nämligen ganska ytlig.
/den mkt oerfarna bokrecensenten Helga
på drift är överskattad. ingen av dom är sympatisk. å alla är way too spontana! fast det känns bra att ha läst den thou..