kosafari
Jag har tjatat om att klappa kossor länge nu. Och när jag skulle svänga ner med bilen på skogsvägen till stugan (eller skjulet, kan knappt kalla det för en stuga) stod det sju kossor i vägen. De såg ytterst förvånade ut, för att inte tala om hur förvånad jag blev. Söta var dom i alla fall, men även lite småläskiga och eftersom tjuren gick först tyckte jag det kändes säkrast att sitta kvar i bilen. De bortsprungna kossorna infångades sedan under högljutt råmande.
På kvällen satt jag under ett träd med en katt i knät och en annan på bordet framför mig medan Morrissey överröstade syrsorna. Såå ljuvligt. Ska åka ut i kväll igen. Dock upptäckte jag att nån ätit upp min finska lakrits. Morr. Jag borde köpt mer, de är beroendeframkallande. Slapp jobba dubbelt idag och imorgon och blev så klart överlycklig trots att jag borde sörja mina förlorade pengar. Äh. Jag har planer på att bli rik någon gång i framtiden.
VEM har ätit upp mina såna här?
/H