en ynka blogg...

Har haft en jätteintressant dag, kändes faktiskt att det verkligen är psykologutbildningen man går på för en av de första gångerna. Inte för att tidigare terminer varit ointressanta på något sätt, inte alls, men nu får man ändå lära sig lite mer praktiska grejer. Antar att det är nu man börjar bli läskig och gå och diagnostisera folk i sin omgivning också.

Min cykel fick för sig att inte fungera optimalt på vägen till skolan, det kändes helt segt när jag trampade och jag kom knappt nån vart och eftersom jag haft nåt liknande problem på tidigare cykel som inte gick att laga själv så tänkte jag att jag lika gärna kunde svänga förbi Cykel-Viktor på vägen hem och få saken ur världen med en gång. Nästa gång ska jag nog undersöka cykeln lite själv först. Vissa uppenbara saker kan till och med otekniska jag förstå. När jag kom in på Cykel-Viktor blev jag rätt ordentligt dumförklarad när det visade sig att det var låset till min cykelkorg som låg emot hjulet! Haha. Fast jag tyckte mest bara det var allmänt skönt att slippa lägga ut pengar på dyra cykelreparationer. Att killarna som jobbar där säkert skrattade en kvart efter att jag gått kan jag bjuda på.

Sen cyklade jag till Kvarnen-ICA och handlade en massa goda grejer för alltför mycket pengar. Mitt konstanta hungersyndrom gör att jag bara tänker på mat. Alltså är det väldigt roligt att handla. Och nu är jag hungrig igen. Idag blir det lax. Mums. Hoppas detta går över snart, jag har inte råd att äta hela tiden. Och jag som inte ens tränar på grund av förkylningen, gjorde jag det skulle jag väl bli ännu hungrigare.

När jag kom hem låg det en arg lapp i brevlådan. Den var från studentstaden som hade fått en påringning om att NÅGON i vår trappuppgång ställer upp entrédörren. Det kunde lika gärna ha varit adresserat direkt till mig. Okej, jag förstår att folk kanske inte vill ha dörren öppen (särskilt inte nu när det börjar bli lite kallt), men om jag tyckte det var besvärande skulle jag nog ta det direkt med mina grannar. Tror nog att alla i min uppgång vet vem det är som har katt och därmed ställer upp dörren och ändå hälsar de glatt när man springer på dem i trappen. Känns lite töntigt att ringa Studentstaden och låta dem skicka ut brev till alla i uppgången faktiskt, hade det inte varit enklare att själv sätta upp lapp på anslagstavlan om man inte visste vem som var skurken? Kanske tror grannarna att jag och Camilla är ilskna och militanta typer som inte skulle foga oss efter en ynka tillsägning utan man behöver ta till det tunga artilleriet på en gång? Vi kanske ser så respektingivande och läskiga ut...Jaja. i brevet stod det "Det kan komma in katter i trappuppgången om dörren står öppen". Nähä, säger ni? Det är liksom det som är meningen...

Idag kvalade jag troligen själv in på min favvosida Tjuvlyssnat när jag pratade med Jessica på rasten. Hmm, fast det jag sa var egentligen inte särskilt korkat, det var bara lite väl lätt att feltolka i sammhanget:
J:- Ska du gå på den där sexgrejen på Upplands på torsdag? (RFSU ordnar visst nåt som kallas Sexdagarna med seminarier och grejer..)
H: - Hmm, jag vet inte, det kanske vore kul. Bara man inte måste prestera...

("Nej, jag orkar faktiskt inte ha samlag den här veckan")