spontaniteten personifierad
Varken jag eller bloggkollega är särskilt spontana av oss. Jag tycker att spontanitet har fler negativa sidor än positiva och att en del av nöjet är själva planerandet och längtandet. Vi tyckte att vi var så riktigt spontana då vi bokade vår Londonresa i höstas (ända tills min syster Clara påpekade att det inte var särskilt spontant att boka en resa en månad i förväg, utan man skulle minsann boka typ kvällen innan för att det skulle räknas som spontant..), för att inte tala om hur sjukt spontana vi var en eftermiddag på Öland då vi inte hade något planerat boende för natten och gick in på campingen på badplatsen vi var på för att fråga om vi fick sova där (spontanitetspoäng!).
Nu verkar jag dock vara den enda som håller kvar vid min rigida sida. I morse klockan halv åtta då jag var på väg till jobbet fick jag nämligen ett samtal från Ia:
"Helga (givetvis på åländska). Jag är spontan! Jag ska åka till Åland snart. Tänkte bara höra om du ville ha lite blå drinkar eller nåt..".
Jag blev självfallet mycket chockad eftersom jag pratat med henne kvällen innan och hon då inte haft några som helst båtplaner. Men, blå drinkar är ju alltid trevligt (och perfekt till valborg) och det är tufft att det är någon av oss som kan göra oplanerade saker.
Nu är jag hemkommen från en jobbdag som involverade en trevlig tripp till Sala med god lunch och guidad tur i världsmetropolen. Sämre extrajobb kan man ju ha. Ska nu göra ett ickespontant inhopp i min dusch och sen ta itu med diskberget.
Helga, fortfarande ospontan..
Laakso - Västerbron
"Västerbron, I hate walking on you
it's six in the morning, you make me think of falling
Västerbron, you show me such great heights.."