lilla paris

Jag har precis kommit hem från en minisemester i staden Lilla Paris (ynk-Paris), även kallad Vänersborg. Känns som om jag varit borta en vecka eller så, har gjort väldigt mycket mer än i vanliga fall. Typ varit på lyx-spa och fotograferat maneter (som värsta japanen) i Smögen, cyklat till Trollhättan och tittat på slussar (mitt nya specialintresse) och cyklat tillbaka i ösregn med massa konstigt folk som tittade på oss eftersom skurarna var väldigt lokala och vi plötsligt kom till mark där det inte kommit en regndroppe och såg ut som dränkta katter. Dessutom har jag hört sveriges porrigaste stationsutrop i Herrljunga (eh, innehållet kanske inte var särskilt anmärkningsvärt utan mest bara väldigt bra, men sängkammarrösten däremot..). Nästa Varan-TV-sketch kommer att handla om hur det går till när Uppsala och Göteborg byter plats. Tydligen. Det kommer bli kaotiskt. Ungefär som när en massa båtar med ovana semesterseglare (som skriker åt sina barn att "det där var mycket orutinerat") ska mötas i en trång sluss.

manter ÄR fascinerande...såna här bränns visst.


Smögen...sjukt fint. Johan lovade att jag skulle få se äkta brats (jag är en typisk turist som vill fotografera maneter och brats), fast de lyste med sin frånvaro...troligen var det så tidigt på förmiddagen så de inte hade vaknat än för när vi åkte därifrån på eftermiddagen mötte vi plötsligt en hel massa.

man kan alltid passa på att fotografera det man äter...som äkta turist måste man självklart äta något som innehåller namnet "smögen" - alltså smögenspätta och baguette med smögenröra (sjuuukt god).



dagen därpå tittade vi på vattenfall och slussar i Trollhättan. Det kunde varit riktigt underhållande eftersom en massa båtar skulle mötas i mittersta slussen utan att de visste om det innan, bäddat för kaos. Tyvärr var det en gubbe som tog på sig ansvaret att styra upp det hela och började vråla till folk hur de skulle köra. Dum gubbe, han förstörde vårt nöje.


I natt drömde jag att jag hånglade med en räv.
Kerstin tyckte det var så roligt att hon höll på att dö av skratt. Jag är allmänt känd för mina störda drömmar.


God natt.


Helga


Placebo - Special needs


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback