wassup med mitt hår?

jag har kommit in i den obligatoriska "jag hatar mitt hår"-fasen. när jag hamnar här brukar jag alltid ringa till tant (eller farbror) frisören och kapa av eländet. detta skall jag dock inte göra nu. det är dumt eftersom jag, i likhet med bloggkollega, ska bli långhårig. åtminstone decent tofs-längd.. ska man bli det är det ett o-vinnande koncept att klippa sig. för det har mamma sagt. och mamma vet allt! nästan. fast vad gällande utseendefrågor slutade jag i och för sig lyssna på henne ungefär i nio-årsåldern ungefär..
..men detta kan bli undantaget som bekräftar regeln!

för att ändå få någon slags förändring i tillvaron tänkte jag optimistiskt att jag ju alltid kan tona det! eller bleka snarare.. ljusa upp det hur som haver.
det har inte gått så bra kan jag meddela. jag köpte hårfärg i nyansen "ljusblond" typ. jag blev inte ljusblond nånstans. min utväxt är typ guldblond, och resten är precis lika brunt som tidigare. skillnaden nu är att jag ser ut som en blondin som har färgat håret mörkare. jädrigt läckert med blond utväxt då.

jag får fundera vidare hur jag skall lösa detta. ska jag våga köpa någon form av riktig blonderingsfärg? då känns det dock som en överhängande risk att jag blir fuuuult big brother-blond. vilket, trots min hårpanik, inte är planen.
..eller så köper jag en ny brun hårtoning. eller så bidar jag min tid.. då kan jag se fram emot ett trefärgat hår så småningom. råttfärgfat-gulblont-mörkbrunt! detta kommer bli en uuuuunderbar vår gott folk!

ciao!

ia

låt: dundertåget - ifrån mig själv
inte så dumt..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback